så enkelt och så bra och det är härligt att få sina tankar tonsatta, kul att se att matt sweeney är sas på banan igen, han har ju nu iochförsig fått nöja sig med att ta ett litet kliv tillbaka som frontfigur i hans nya band men jag måste säga att jag är väldigt imponerad av hans sätt att så totalt ta sig till det nya språket, svenska dådåra, och samtidigt anlägga en sån jättefin skepparkrans. shoutouts till dej, matt!
och ni börjar väl tycka att det känns som ett mantra vid det här laget men som vanligt är det kona hoss till vänster och richmond prolite till höger. efter ett mycket effektivt depåstopp i bredängs centrum fortsatte sen rundan runt lite i de södra förorterna. jag hade personligen lite svårt att få upp nån vidare kadens men jag tycker att krassemannen verkar ta sig bra, han kunde t o m prata en kort stund i uppförsbackarna. i mitt huvud snurrade ett par meningar ur europas dagfjärilar- en fälthandbok som jag lagt på minnet:
"som de flesta andra insekter tycker fjärilarna om sommarens sol och värme, men de måste på något sätt klara sig igenom vintern. många har löst detta problem genom att ligga i vinterdvala, de är overksamma, utan något yttre tecken på liv och med de normala inre funktionerna förändrade så att de kan leva i månader utan att äta och dricka eller ta skada av kölden."
eftersom det råder stor brist på andra cyklister därute så tar jag helt enkelt och applicerar dessa meningar på alla cyklister i dvala därute: var är ni? varför har ni lagt er i koma bara för att varje morgon pressa hop er med andra levande döda i en ståltub som heter birgitta? nu kan man ju iochförsig applicera det här filosofiska perspektivet i ett ännu större sammanhang men jag nöjer mig för tillfället med att vända mig bara till cyklisterna. om det är kölden ni tänker på så måste jag säga: bit ihop bara, man vänjer sig. jag har t o m börjat tycka att det är lite skönt med den där stickiga känslan i benen precis när man kommer ut i den okristliga stunden kvartöversexpåmorgonen. jag tror att det är under vintern man planterar fröet som växer under sommaren, dvs cyklar man nu blir det lättare i sommar.
precis när jag står här och filosoferar dyker det upp ett sk omvänt maskrosbarn ur snön och mitt hjärta blir alldeles varmt. jag måste också se till att göra nåt med mitt liv, precis som det här lilla hönsnätet som vägrade inse sin begränsning. nä, nu tar jag och vänder hemåt innan vi alla börjar böla
jag tar den breda vägen hem
Det var vackra betraktelser över livet.
SvaraRadera// Lola Muñoz