frukost royale

jag kan nog inte rekommendera tidskriften bicycle quarterly till någon därute egentligen. det är en märklig blandning texter som ryms däri, skrivna av män som passerat sina bästa år och som verkar ha lagt en stor del av sina libidon på detta med cykel och cykeltillbehör, eller egentligen tror jag inte att det är så mycket cykel, det är något annat, någon besläktat med den där västkustrocken jag var inne på förut. någonting med att alltid ha rätt eller kunna lite mer än de andra fåren som finns därute om denna förunderliga värld som bildar ordet bicycle, hoppas bara jag själv inte är på väg mot det hållet. grapefrukterna var iallafall väldigt goda och tidningen bjöd ju på en mäktig artikel om detta med packning på cykel, något som alltid gör att det bildas gåshud på mina armar. 

hoppade sen ut på gården och fick provköra en av grannarnas nya vrålåk som påminde mer om en motorcykel än en trampad sådan. fick sen syn på en skön varning på ramen, de hade uppenbarligen inte läst mitt förra inlägg om detta med att cykla på natten, annars hade de väl inte kunnat skriva dit något så dumt. farligt? pyttsan!

råkade visst också slå till på en ram till igår, det var något med namnet bridgestone som bara gjorde att jag var tvungen att ha den. nu står den visst hemma hos robert frank i väntan på att jag ska hämta hem den från göteborg. sa jag göteborg? ja visst sa jag det och för er med lite bättre minne än en guldfisk- visst är det den andra ramen jag köper därifrån på kort tid? ja, visst är det det och jag vet inte vad det är med mig men detta trodde jag aldrig om mig själv- jag menar en gång är ingen gång men nu börjar det ju likna något slags seriellt beteende. något för mig och min terapeut att samtala om i dovt upplysta rum, täckta av ekpanel. verkar dock som jag kan bocka av ännu en färg, det är nog till att skaffa ett större källarutrymme för fritzl såsmåningom, om detta ska fortsätta. nu är det bara gul kvar. 

och hörrni- royale- smaka på ordet bara