det tog ett tag att hitta ut ur stan men sen blev det fint jämnt väglag. sverige är ju fantastiskt och vackert och så men det ser ju nästan likadant ut överallt. framåt såg det ut så här
och åt vänster så här
och åt höger så här
hela tiden och förutom att vi såg prinsessan madde köra förbi hände faktiskt ingenting av vikt på hela resan. kanske därför krassemannen ser så uppgiven ut
i den här lilla serien som jag inte kunde undanhålla er. han hade stora problem med sin "asaklitt", själv fungerade mina vattenflaskor utan större problem.
vi stod och valde mellan oaxen och operakällarens bakficka när det började närma sig lunch men kom till slut fram till att detta alternativ hade den godaste menyn i trakten. närproducerat och ekologiskt? nä, inte direkt va. men det är gott ibland, även om jag kände att det blev lite väl mycket med 150g, pommes OCH en mjukglass.
den röda rutten får två av tio pedaler. den var enformig, låg för nära motorvägen och bjöd på alltför lite fägring för att bli något annat än en ren transportsträcka.
nästa gång blir det den gröna rutten, kanske även lite grönt till maten skulle göra gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar